Användningen av BIM (Building Information Model) driver digitaliseringen av projekteringen i byggbranschen framåt. Denna lösning är snabbare och mer hanterbar än traditionellt projekteringsarbete och ger också mindre stress när ritningar behöver ändras. BIM är en digitaliserad uppsättning information över hela byggprocessen och byggnadens livscykel. Informationen är tillgänglig för användning från början av projekteringen till slutfaserna i rivningsarbetet.
”Bara en 3D-bild av en byggnad är inte samma sak som BIM eftersom bilden också måste kunna ge information om vad som använts i byggnaden. Först då kan vi prata om att använda en informationsmodell. Information om allt från stommen till fasadprodukterna och till och med VVS- och ellösningar”, förklarar Pasi Kivimäki.
Pasi Kivimäki, BIM-expert på Sweco sedan 2002, fascinerades av skalmodeller redan i barndomen. I detta avseende är han lyckligt lottad eftersom detta i dag är en del av hans arbete – numera i digitalt format.
”Jag är den typ av människa som ständigt vill utveckla något nytt, och jämfört med den vanliga BIM-användaren ligger jag steget före vilket i slutändan kommer våra kunder till nytta”, berättar han.
Skapa ett bra bibliotek
BIM-produkter hämtas från ett produktbibliotek. Vilket slags bibliotek möjliggör smidigt arbete? Och vilket gör det inte?
”En viktig egenskap hos ett bra bibliotek är att all viktig information redan finns tillgänglig och att all information är uppdaterad. För mycket information av den typ som projektörer inte använder gör användningen segare, poängterar Pasi Kivimäki.
Ruukkis produkter har redan funnits tillgängliga i Revit-, Autocad- och Archicad-programvara samt sedan hösten 2020 också i Teklas projekteringsprogramvara. Pasi Kivimäki säger att han varit delaktig i arbetet att exportera Ruukkis produkter till Tekla och säger att detta steg har ökat användningen av Ruukki-produkter avsevärt.
Verktyg för att jämföra alternativen
Det är ofta arkitektens arbete och byggförordningarna som sätter tempot för projekteringsarbetet. Om komponenterna som ska användas inte är exakt definierade får BIM nytt värde.
”I bästa fall har kunden definierat minimikraven för byggnadskomponenterna, och sedan kan projektören utforska alternativ som implementerats med olika produkter och samarbeta med kunden för att hitta det bästa alternativet. Dessutom kan slutpriset bestämmas omedelbart eftersom produktpriserna är kända. Så eventuella modifikationer är enkla att införa med hjälp av informationsmodellen,” säger Pasi Kivimäki.
Fördelar på alla plan
BIM gör projektörens arbete snabbare och mer fokuserat, och i synnerhet elimineras många av besvären i förändringsarbetet. Både produkttillverkare och byggföretag kan dra nytta av BIM.
Med BIM kan företag som tillverkar byggprodukter fokusera på grunderna, med andra ord produktion och kvalitet. Dimensioneringsarbetet, informationen som behövs i produktplaneringen, skapas på projektkontoret.
För byggare ger BIM precision, förutsägbarhet och organisation i byggplatsens logistik. Informationen som genererats av systemet visar komponentinstallationsplatser och installationsschemat. När produkternas installationsordning är känd kan de beställas och levereras till byggplatsen utifrån detta. Detta ger logistiska fördelar, och är särskilt praktiskt för projekt i tätbebyggda urbana områden där lagringsytor helt enkelt saknas.
Också för storskaliga projekt
BIM har varit ett viktigt verktyg för storskaliga byggprojekt under hela 2000-talet, och användningen blir allt vanligare i projekt i alla storlekar med många inblandade aktörer.
Projektören skapar mallen och aktörerna i projektet lägger till sina individuella komponenter i den. På sätt och vis växer BIM efterhand som projektet fortlöper och antalet produkter ökar från den ursprungliga informationen om stommen till information om byggnadens beklädnad. Med informationsmodellen skapas också transparenta kommunikationskanaler mellan alla aktörer.
”Det lönar sig också att använda BIM i storskaliga internationella projekt, där dessa lösningar blir alltmer populära. I storskaliga projekt, till exempel vid fabriks- eller kraftverksbyggnationer, delas modellen upp i mindre delar för att den ska bli lättare att använda,” förklarar Pasi Kivimäki.
Den internationella standarden för informationsöverföring IFC (Industry Foundation Classes) främjar internationellt projekteringsarbete eftersom informationsöverföringar oberoende av projekteringsprogramvaran möjliggörs. Till exempel är information som levereras med en modell som använder Autocad i Frankrike tillgänglig i Revit-programvaran på ett finskt projekteringskontor.
Mer öppna horisonter genom utbildning
Pasi Kivimäki anser att mer ska göras för BIM-användningen. Han har också noterat att den så kallade digitala generationen inte alltid är den starkaste länken när det gäller BIM-användning. Detta är inte de ungas fel, utan problemet är utbildningen som ännu inte lyfter fram alla möjligheter hos BIM.
”De möjligheter som ännu inte helt utnyttjas gäller byggnadens livscykel. BIM-användningen avslutas vanligtvis så fort byggnaden är klar, trots att det finns en färdig modell som informationen kan importeras till. Information som behövs för att exempelvis underhålla eller reparera byggnaden”, slår han fast.