Är en koldioxidsnål byggnad detsamma som en hållbar byggnad?

Jyrki Kesti, Technology Director, Ruukki
maj 17, 2019
När energieffektiviteten i nya byggnader börjar hamna på en kostnadseffektiv nivå i Europa, flyttas fokus till koldioxidutsläppen under byggnadsskedet. Matematiken för att beräkna koldioxidavtrycket för produktion av byggnadsmaterial är i princip enkel: Koldioxidavtrycket motsvarar massan av byggmaterial multiplicerat med dess koldioxidutsläpp/kg. Därför är det uppenbart att träkonstruktioner med sin låga vikt och lägre utsläpp per kilo ger ett mindre koldioxidavtryck än andra material. Men i verkligheten är det inte så enkelt, eftersom det finns ett stort antal frågetecken relaterade till systemgränser och olika livscykelscenarier vid beräkning av koldioxidavtryck. När det gäller koldioxidutsläpp är tidsperspektivet inte så enkelt. Vill vi radikalt minska koldioxidutsläppen nu och inte fundera på hur det påverkar framtida utsläpp, eller borde vi överväga att utveckla utsläppsminskningarna över en period på tiotals år?

Olika material har fördelar genom olika livscykler. Det positiva med träkonstruktioner är att de fungerar som kolsänkor i byggnaden så länge byggnaden är i bruk, men efter rivning används konstruktionerna vanligtvis som energiavfall och den bundna koldioxiden släpps tillbaka ut i atmosfären. Om avverkning och träkonstruktioner nu dessutom ökar betydligt, minskar skogarnas kolbindningskapacitet, eftersom regenererad skog binder samma mängd koldioxid först efter årtionden. Stålproduktion genererar mycket utsläpp, men när det väl har producerats cirkulerar stål i stort sett för evigt, och bidrar till att minska framtida stålproduktionsutsläpp i proportion till mängden återvunnet stål som används. Stålkonstruktioner kan även enkelt implementeras så att de snabbt kan demonteras och efter en mindre ombyggnad återanvändas i framtiden. Det slutliga koldioxidavtrycket beror till stor del på hur man värderar olika livscykelfaser. Dessa prioriteringar har ännu inte definierats och en aktiv debatt om ämnet är önskvärd när de europeiska länderna utvecklar sina egna bestämmelser om minskning av byggnaders koldioxidavtryck.

Hållbart byggande omfattar naturligtvis mer än bara koldioxidavtrycket. Om ett tak för koldioxidavtrycket definieras som en separat åtgärd för olika typer av byggnader, kommer då detta att leda till ett lågt koldioxidavtryck på bekostnad av andra hållbara konstruktionsindikatorer? I den tyska miljöcertifieringen DGNB utgör koldioxidavtrycket bara en del av en byggnads miljökvalitet. Andra kriterier för en hållbar byggnad är byggnadens tekniska, ekonomiska, operativa och processmässiga kvalitet. Några konkreta åtgärder inom dessa kriterier är exempelvis flexibilitet och anpassningsförmåga, bullerisolering, fasadunderhåll och rivning eller återanvändning av konstruktioner. Metaller uppfyller många av dessa kriterier väl. De är till sin natur hållbara, kräver lite underhåll, har minimala driftskostnader samt är lätta att identifiera och demontera samtidigt som de behåller sitt marknadsvärde och enkelt kan återinföras i värdekedjan.

Bestämmelsernas beräkningssystem får inte vara för komplicerat, men det är tydligt att inte bara koldioxidavtryck kan definiera byggnaders hållbarhetsnivåer. Designers och industrin måste få möjlighet att skapa innovativa och hållbara lösningar med hjälp av alla material.
 

Jyrki Kesti
Technology Director, Ruukki

Contact Jyrki on Twitter: @JyrkiKesti
Email: firstname.lastname@ruukki.com

Senaste bloggposten